En svensk regentlängd kan för de tidigare åren se ut lite hur som helst. Speciellt på nätet, men även i litteraturen kan man finna svenska kungar redan från 400-talet, kanske än tidigare på vissa håll. Man måste dock konstatera att det knappast går att tala om ett svenskt rike före år 1000.

Den 'viktigaste' källan till tidiga sagokungar är utan tvivel Snorre Sturlassons Ynglingasaga. Här nämns kungar som Aun den gamle och Ingjald illråde. Senare tillkommer ett antal kungar med namnen Erik och Karl. Därav får våra kungar av Vasa fantasinummer som Erik XIV och Karl IX. Det är väl närmast i sagorna dessa tidiga kungar hör hemma.

Trovärdig blir regentlängden först från 1200-talet i och med Birger Jarls ätt som kallas Folkungaätten, riktigare borde den benämnas Bjälboätten efter stamgodset Bjälbo i Östergötland.

Vasaätten regerar från 1521. Ätterna Pfalz, Hessen och Holstein-Gottorp kan ses som undergrupper till Vasaätten om man så vill, då många släktband finns. Det sägs att Vasaättens regenter efterhand blev allt blekare och mindre kapabla och intelligenta, genom inavel och improduktivt liv. Det tycks tyvärr vara en sanning för alla regentätter.

Ätten Bernadotte från Frankrike är ett gott exempel. Den redovisas inte här, uppgifter om den hittas bäst i den kolorerade skvallerpressen eller på dess egen plats royalcourt.se. Likt de tidiga sagokungarna, kungar och drottningar hör bäst hemma där, i sagornas värld.
Som en motpol i verkligheten besök Republikanska föreningen.

De flesta fakta för Vasaätten har hämtats från Sveriges monarker av Staffan Duhs. I övrigt har Alla Sveriges kungar av Åke Ohlmarks och Regenter i Sverige av Bengt Liljegren använts som källor.

I vänsterspalten finns dels alla regenter i kronologisk ordning och dels (sist) personsökning på samma sätt som i andra Anarkiv-databaser. Nu är ju inte denna databas så omfattande, så det är inte så mycket att söka i.